Där det finns smält metall, svetsstänk och heta ytor räcker inte en vanlig skyddssko. Skor för gjuteri och svets provas mot en egen standard, EN ISO 20349, som ställer krav på både material och hur skon är byggd. Här går vi igenom vad standarden kräver, vad märkningen betyder och hur du väljer.
På den här sidan
- Vad är EN ISO 20349?
- Gjuteri eller svets?
- Så är skon byggd
- Märkningarna förklarade
- Varför står det SRC?
- Hela utrustningen räknas
- När ska skon kasseras?
- Våra skor för heta miljöer
- Vanliga frågor
Vad är EN ISO 20349?
EN ISO 20349 är standarden för skyddsskor som skyddar mot värme och smält metall. Den har två delar: del 1 gäller gjuteri och stora mängder smält metall, del 2 gäller svetsning och närliggande arbeten med små metallstänk.
En sko som är certifierad mot EN ISO 20349 ger också allt skydd som en skyddssko enligt EN ISO 20345 ska ge, till exempel tåhätta och halkprovad sula. Standarden lägger till kraven för heta miljöer ovanpå.
Gjuteri eller svets?
Vilken del du behöver beror på hur mycket smält metall skon kan träffas av.
- Del 1: gjuteri (EN ISO 20349-1) För arbete nära stora mängder smält metall. Skon provas med smält järn (Fe) och/eller aluminium (Al), och ingen metall får tränga igenom till insidan. Minst halvhög stövel.
- Del 2: svets (EN ISO 20349-2) För svetsning och liknande arbeten med små stänk. Ovandelen provas mot metallstänk och märks WG. Minst känga.
Del 2 är inte en lättare version av del 1. De provas mot olika risker. En sko certifierad mot del 2 är inte provad mot stora mängder smält metall, och en lågsko kan inte certifieras mot någon av delarna.
Så är skon byggd
Standarden ställer krav på utformningen, inte bara på materialen. Smält metall ska inte kunna fastna eller rinna in i skon.
- Inga detaljer på främre delen av skon som kan fånga smält metall.
- Inga uppåtvända sömmar där metall kan samlas.
- Framstycket i ett stycke.
- Plösen helt täckt av ovandelen.
För gjuteriskor enligt del 1 tillkommer fler krav: skaftet ska gå att dra åt tätt mot benet, metallbeslag och nitar ska vara täckta, och skon ska gå att ta av på högst fem sekunder med svetshandskar på. Om metall ändå hamnar i skon ska den snabbt kunna komma av.
Märkningarna förklarade
På skon står standardens nummer och år, till exempel EN ISO 20349-2:2017, följt av märkningskoderna. Här är de som är specifika för heta miljöer.
- WG Ovandelen tål små stänk av smält metall vid svetsning. Provet kräver minst 25 droppar innan temperaturen inuti stigit 40 °C. Grundkrav i del 2.
- Fe / Al Skon tål stora mängder smält järn (Fe) eller aluminium (Al) utan att metall tränger igenom. Grundkrav i del 1.
- HRO Sulan tål kontaktvärme. Sulmaterialet får inte kollapsa efter en minuts kontakt med 300 °C. Grundkrav i båda delarna.
- HI Sulan isolerar mot värme underifrån, provat på ett varmt underlag i 30 minuter. Valfritt i del 2.
Skon ska också bära symbolen för skydd mot värme och flamma.
Varför står det SRC på en ny sko?
Halkskyddet SRC togs bort ur EN ISO 20345 när standarden uppdaterades 2022. Men EN ISO 20349 bygger fortfarande på 2011 års utgåva, och därför gäller de äldre koderna här.
SRC, WRU och P på en sko certifierad mot EN ISO 20349:2017 är alltså inget fel. Det är så standarden ser ut tills den revideras. Läs mer om 2022-ändringarna i vår Guide till skyddsskor.
Hela utrustningen räknas
Skon skyddar bäst när den fungerar ihop med resten av skyddsutrustningen.
- Byxor eller damasker ska gå utanför skon och täcka minst till ankeln, så att metall inte rinner ner i skaftet.
- Byxorna får inte hindra att skon snabbt går att ta av.
- Använd inte skon om den är förorenad av olja eller andra brännbara ämnen.
- Kontrollera skon före användning, och använd den inte om den är skadad.
När ska skon kasseras?
Standarden anger när en sko för heta miljöer inte längre ger fullt skydd. Byt skon vid:
- Brännskador, smältskador, bubblor eller spruckna sömmar.
- Djupa sprickor i ovandelen, genom halva materialets tjocklek.
- Sula och ovandel som släppt från varandra.
- Sprickor i sulan, eller mönsterdjup under 1,5 mm där foten böjs.
- Kraftigt deformerad inläggssula.
Våra skor för heta miljöer
Serien Oxelösund är gjord för svetsning och heta arbeten i tung industri. Stöveln 550 och kängan 650 är certifierade mot EN ISO 20349-2 för svets. Skorna 701 och 710 är skyddsskor enligt EN ISO 20345 med värmetålig och värmeisolerande sula, för heta arbeten där svetsstandarden inte krävs.
Oxelösund 650
Skyddskänga för svetsning och heta arbeten.

- Typ Skyddskänga
- Standard EN ISO 20349-2:2017
- Skyddsklass S3, HRO, HI, WG, SRC
- Storlekar 35–48
Oxelösund 550
Skyddsstövel för svetsning och heta arbeten.

- Typ Skyddsstövel
- Standard EN ISO 20349-2:2017
- Skyddsklass S3, HRO, HI, WG, SRC
- Storlekar 35–48
Läs hur Oxelösund används i verkligheten hos Boliden Bergsöe och i stålindustrin.
Vanliga frågor
Räcker en S3-sko vid svetsning?
Inte om det finns risk för svetsstänk. En S3-sko enligt EN ISO 20345 är inte provad mot smält metall. För svetsning finns EN ISO 20349-2, och skon märks då WG.
Vad betyder HRO?
Att sulan tål kontaktvärme. Sulmaterialet får inte kollapsa efter en minuts kontakt med 300 °C. Det säger inget om hur varmt det blir inuti skon, det är vad HI handlar om.
Vad är skillnaden mellan HRO och HI?
HRO gäller att sulan själv tål värmen. HI gäller att sulan isolerar, så att foten inte blir för varm när du står på ett varmt underlag.
Skyddar svetsskor mot elstötar?
Nej. Skor enligt EN ISO 20349 är inte elektriskt isolerande och ersätter inte skor enligt EN 50321-1.
Varför ska byxorna gå utanför skon?
Så att smält metall och stänk inte rinner ner i skaftet. Byxbenet leder bort metallen över skon i stället för in i den.
Har du fler frågor?
Läs vår Guide till skyddsskor, se våra skyddsskor eller kontakta oss.
På den här sidan
Behöver du hjälp att välja?
Hitta en återförsäljare nära dig som kan visa skorna.
Hitta återförsäljare



