Alla skyddsskor har en tåhätta, men den är inte alltid av stål. Tåhättan kan vara av stål, aluminium eller komposit. Alla tre måste klara samma krav i standarden EN ISO 20345: ett slag på 200 joule och ett tryck på 15 kilonewton. De flesta skyddsskor från Arbesko har tåhätta i aluminium.
Uppdaterad 23 oktober 2026
På den här sidan
Stålhätta är vardagsordet för tåhättan, det inbyggda skyddet över tårna i en skyddssko. I standarden heter den bara tåhätta, och den kan vara av stål, aluminium eller komposit.
Enligt EN ISO 20345 ska tåhättan:
Kravet gäller alla skyddsklasser, från SB till S7, både skor, kängor och gummistövlar. Skyddsklassen säger vad skon har utöver tåhättan, till exempel antistatisk sula, vattenbeständig ovandel eller spiktrampskydd. Tåhättans material syns däremot inte i märkningen.
Alla tre klarar samma krav, så valet handlar om din arbetsdag: hur mycket du går, om du passerar metallspärrar och hur kallt det är.
| Stål | Komposit | Aluminium | |
|---|---|---|---|
| Skydd | 200 J slag, 15 kN tryck | 200 J slag, 15 kN tryck | 200 J slag, 15 kN tryck |
| Vikt | Tyngst | Lätt, metallfri | Lättare än stål |
| Metallspärrar | Metall, kan ge utslag | Tech-modellerna ger inte utslag i metallspärrar | Metall, kan ge utslag |
| Storlek på hättan | Tunn | Ofta tjockare för samma skydd | Tunnare än komposit |
| Passar för | Klassiska skor, tofflor och stövlar | Lätta, sportiga skor och arbete med metallspärrar | Det mesta, när du vill ha lätt skydd i en smal sko |
| Hos Arbesko | Bredsjö, Kiruna 835 och 837, skyddstofflor, gummistövlar | Tech-serien | De flesta övriga, till exempel Kiruna 8700, Umeå och A-Series |
Varm om tårna? Kylisolering provas på sulan, inte på tåhättan. Vill du ha en varm sko, välj en modell märkt CI (kylisolerande sula), oavsett material i hättan.
Standarden ger icke-metallhättor lite mer utrymme: flänsen får vara högst 15 mm bred, mot 12 mm för metall.
En yrkessko har ingen tåhätta. Yrkesskor certifieras enligt EN ISO 20347 och märks OB till O7. De har samma krav som skyddsskor på till exempel halkresistens och sula, men inget krav på tåskydd.
Skyddsskor certifieras enligt EN ISO 20345 och märks SB till S7. Det är bara de som har tåhätta.
En yrkessko passar där det inte finns risk för fallande eller tunga föremål, till exempel i vård, kök eller lätt lagerarbete. Om tårna behöver skydd ska du välja en skyddssko. Arbesko har båda, till exempel yrkessneakern Tech 1101 och skyddsskon Tech 2302.
Nej, det finns inget krav på stål. Standarden ställer samma krav på tåhättan oavsett material, och eftersom EN ISO 20345 är en europeisk standard är kraven desamma i hela Europa.
Om du behöver skyddsskor alls avgörs av arbetsgivarens riskbedömning. Reglerna skiljer sig mellan länder, men inom EU bygger de på ett gemensamt direktiv: arbetsgivaren ansvarar för att du har den skyddsutrustning som behövs. I Sverige säger arbetsmiljölagen att arbetsgivaren ska ge dig den utan kostnad, och närmare regler finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS 2023:11 om arbetsutrustning och personlig skyddsutrustning. Riskbedömningen visar vilka risker som finns, till exempel fallande föremål, spik eller halka, och vilken skyddsklass som behövs. Hur du väljer klass förklarar vi i Guide till skyddsskor.
När skyddsklassen är klar väljer du material i hättan efter arbetsdagen:
Tårna ska ha plats att röra sig utan att nudda tåhättan. En hätta som trycker skaver redan efter några timmar.
Tre tips när du provar:
Standarden kräver att tåhättan har en minsta längd invändigt och att det finns utrymme kvar under hättan efter slag- och tryckproven. Utrymmet är ett krav i labbet, inte ett mått på hur skon ska sitta.
| EU-storlek | Minsta invändiga längd på hättan | Minsta utrymme efter prov |
|---|---|---|
| 36 och mindre | 34 mm | 12,5 mm |
| 37–38 | 36 mm | 13,0 mm |
| 39–40 | 38 mm | 13,5 mm |
| 41–42 | 39 mm | 14,0 mm |
| 43–44 | 40 mm | 14,5 mm |
| 45 och större | 42 mm | 15,0 mm |
För kalla arbetsdagar är kylisolerande sula (CI) det som räknas. Kiruna 835 är en känga och Kiruna 837 en stövel, båda S7S med stålhätta och CI. Gummistöveln 31820 är S5 med stålhätta och CI. Vill du ha lättare hätta finns Kiruna 8700 och 8710 med aluminium, och Tech 2715 och 2720 med komposit, alla S7S med CI.
Se Kiruna 835 eller hela Kiruna-serien
Söker du sneakers med stålhätta? Arbeskos sportiga skyddsskor i Tech-serien har komposithätta i stället. Den är metallfri och ger samma skydd mot slag och tryck. Tech-modellerna ger inte heller utslag i metallspärrar.
Se Tech 2302 eller hela Tech-serien
Hur mjuk en skyddssko känns beror på ovandel, dämpning och sula, inte på materialet i tåhättan. Umeå-serien har mjukt läder och aluminiumhätta för den som står och går mycket, till exempel kängan Umeå 949.
Skyddstofflorna 187 och 191 har stålhätta och är klassade SB med antistatisk sula och stötupptagande häl. De passar där du snabbt ska av och på, till exempel i industri och verkstad. Arbeskos yrkestofflor har ingen tåhätta.
Bredsjö-serien har stålhätta och finns som skorna 612 och 632 och kängan 635, med sula som tål kontaktvärme (HRO).
Nej. Alla skyddsskor har tåhätta, men den kan vara av stål, aluminium eller komposit. De flesta skyddsskor från Arbesko har aluminiumhätta.
Nej. Alla tåhättor i skyddsskor ska klara samma prov enligt EN ISO 20345: slag på 200 joule och tryck på 15 kilonewton.
Komposithättan innehåller ingen metall. Det avgörande är om resten av skon har metall, till exempel spiktrampskydd i stål. Arbeskos Tech-modeller ger inte utslag i metallspärrar.
Många modeller finns från storlek 35, till exempel Kiruna 835 och skyddstoffeln 187.
Kontrollera skon innan du tar på den. Byt den om tåhättan syns genom slitage, om det finns vassa kanter från tåskyddet eller om sulan och ovandelen har börjat släppa. Hela listan finns i Guide till skyddsskor, och tips om skötsel i vår guide om skovård.
Läs vår Guide till skyddsskor, se våra skyddsskor eller kontakta oss.
Behöver du hjälp att välja?
Hitta en återförsäljare nära dig som kan visa skorna.
Hitta återförsäljare
