Man i svart Arbesko-t-shirt lägger ut ett läderstycke på ett arbetsbord i en skofabrik.
← Alla guider

Så här testas skyddsskor

Varje skyddssko ska tåla att en 20 kg tung vikt slår mot tån. Beroende på märkningen ska den också stå emot en spik underifrån, hålla vatten ute eller isolera mot kyla. Allt det provas i labb innan skon får bära sin märkning. Här går vi igenom hur proven går till, och vad siffrorna på märkningen faktiskt betyder.

Vill du först veta vad skyddsklasserna och märkningarna står för, börja i Guide till skyddsskor.

På den här sidan

EN ISO 20345 och 20344: kraven och proven

Kraven på en skyddssko står i EN ISO 20345. Där anges till exempel hur mycket utrymme tårna måste ha kvar efter ett slag. Hur proven ska gå till står i en egen standard, ISO 20344. Den beskriver allt från hur tung slagvikten är till hur länge skon ska stå i vatten.

De flesta prov görs på flera storlekar, ofta den minsta, mittersta och största i serien. En stor sko och en liten sko ska skydda lika bra.

När skon klarat proven utfärdar ett anmält organ ett EU-typintyg. Intyget gäller i högst fem år och måste sedan förnyas.

Tåhättan: vad betyder 200 joule?

Tåhättan provas med ett slag på 200 joule. Det motsvarar en vikt på 20 kg som faller ungefär en meter rakt ned på tån.

Skons främre del kapas av, och under tåhättan ställs en liten bit modellera. När vikten slår ned trycks hättan ihop och modelleran med den. Modellerans höjd efteråt visar hur mycket utrymme dina tår hade haft kvar.

Sedan görs samma sak i en press. Hättan ska tåla 15 kN, ungefär 1,5 ton, och även då måste tårna ha utrymme kvar.

Tåhättan

Ingår i alla skyddsskor (SB–S7)

14,0 mm 20 kg ≈ 1 m fall Tåhätta Modellera Kapad

Välj storlek:

Minst 14,0 mm utrymme kvar för tårna

Slag: 200 joule

En vikt på 20 kg faller ungefär en meter mot tån. Hättan får inte spricka igenom.

Tryck: 15 kN

Hättan pressas med cirka 1,5 ton. Samma krav på utrymme gäller efteråt.

Storlek (EU)Minsta utrymme kvar efter slag och tryck
36 och mindre12,5 mm
37–3813,0 mm
39–4013,5 mm
41–4214,0 mm
43–4414,5 mm
45 och större15,0 mm

Hättan får inte heller spricka igenom. Kravet är detsamma oavsett om tåhättan är av stål, aluminium eller komposit. Skillnaden mellan materialen läser du om i Skor med stålhätta?

Spiktrampskyddet: en spik, fyra punkter

Spiktrampskyddet provas med en standardiserad spik som pressas upp genom sulan. Det ska krävas minst 1 100 N för att den ska gå igenom, ungefär som tyngden av 110 kg.

Ovandelen tas bort, och spiken pressas långsamt mot sulan underifrån. Det görs på fyra ställen: minst ett i hälen och två nära kanten av sulan. Sulor av läder och andra material som suger vatten blötläggs i 16 timmar innan provet.

Spiktrampskyddet

En standardiserad spik pressas upp genom sulan i fyra punkter

1234
  • 1HälenMinst en punkt i hälen
  • 23Nära kanten10–15 mm in från sulans kant, i den streckade zonen
  • 4FramfotenMinst 30 mm mellan alla punkter

P

Metall

Minst 1 100 N i alla fyra punkter

PS

Utan metall

Minst 1 100 N i snitt, ingen punkt under 950 N

PL

Utan metall

Spiken får inte gå igenom vid 1 100 N

De tre typerna av spiktrampskydd bedöms på olika sätt:

  • Metall (P): det ska krävas minst 1 100 N för att spiken ska gå igenom.
  • Utan metall, typ PS: medelvärdet av de fyra punkterna ska vara minst 1 100 N, och ingen punkt får ligga under 950 N.
  • Utan metall, typ PL: spiken pressas med 1 100 N och får inte gå igenom någonstans.

Skyddet ska dessutom tåla en miljon böjningar utan att spricka. Provet visar vad skyddet klarar mot en standardiserad spik. En tunnare spik eller en hårdare belastning ökar risken att något tränger igenom, oavsett typ.

Finns det halkfria skor?

Nej, ingen sko är helt halkfri. Men alla skyddsskor halkprovas på kakel med tvållösning, och skor märkta SR har dessutom klarat samma prov med glycerin. Glycerin är betydligt halare och motsvarar oljiga och feta golv.

Provet mäter ett friktionstal, alltså hur bra skon greppar mot golvet. Två rörelser provas: när hälen glider framåt och när framfoten glider bakåt.

ProvUnderlagHäl framåtFramfot bakåt
Grundprov, alla skyddsskorKakel med tvållösningMinst 0,31Minst 0,36
SR, halkresistent även på oljiga ytorKakel med glycerinMinst 0,19Minst 0,22

Att kraven för SR ser lägre ut beror på att glycerin är så mycket halare. Det är provet som är svårare, inte kravet som är lägre.

Provet görs på en ny sko, och greppet förändras när sulan slits. Det efterliknar inte heller lös terräng som lera och grus.

Vattentäta skyddsskor: S3 eller S7?

Skillnaden mellan S3 och S7 ligger i vattenprovet. För S3 provas en bit av ovandelens material. För S7 provas dessutom hela skon, med sömmar, sula och allt. Det som i vardagligt tal kallas vattentätt heter vattenbeständig (WR) i standarden.

S3: materialet. En bit av ovandelen spänns i en maskin som böjer den, med utsidan i vatten, i 60 minuter. Högst 0,2 gram vatten får tränga igenom, och materialet får suga upp högst 30 procent av sin vikt.

S7: hela skon. Här finns två sätt att prova:

  • Tråget. En person går 100 längder i ett tråg med 3 cm vatten, med ungefär tio steg per längd. Det blir omkring 1 000 steg i vattnet.
  • Böjmaskinen. Skon sitter på en fotform och böjs vid trampdynan, 60 gånger i minuten i 80 minuter, med vatten 2 cm över skarven mellan sula och ovandel. Det blir 4 800 böjningar.

Efteråt kontrolleras insidan med handen och med läskpapper. Inget vatten får ha kommit in.

En bit av ovandelen hänger i U-form mellan två valsar och böjs med utsidan nere i vatten i 60 minuter.

S3

Ovandelens material (WPA)

60 minuter i böjmaskin

En bit av ovandelen böjs med utsidan i vatten. Sömmar och sula ingår inte.

Högst 0,2 gram vatten igenom

En känga står i ett tråg med 3 centimeter vatten. Hela skon provas, med sömmar och sula.

S7

Hela skon (WR)

100 längder i vattentråg

En person går omkring 1 000 steg i vattnet. Alternativet är en böjmaskin i 80 minuter.

Inget vatten får komma in

En S7-sko har klarat båda proven: först materialet, sedan hela skon.

Arbetar du mycket i vatten, blöt terräng eller snömodd är S7 värd att välja. Om snö och slask skriver vi i Skyddsskor för vintern.

Värme och kyla: från −17 till 300 grader

Tre märkningar handlar om temperatur, men de mäter olika saker. CI och HI visar hur väl sulan isolerar foten. HRO visar om sulan tål att komma i kontakt med något hett.

CI

Kylisolerande sula

−17 °C i 30 minuter

Skon står på en kopparplatta i en kylbox.

Högst 10 grader kallare inne i skon

HI

Värmeisolerande sula

150 °C i 30 minuter

Skon står på en het platta, omgiven av sand.

Högst 22 grader varmare inne i skon

HRO

Tål kontaktvärme

300 °C i 1 minut

En het metallkropp pressas mot sulan, som sedan böjs.

Får varken smälta eller spricka

CI, kylisolerande sula. Skon fylls med stålkulor, som får fungera som fot, och ställs på en kopparplatta i en kylbox på −17 °C. Efter 30 minuter får temperaturen inne i skon ha sjunkit högst 10 grader.

HI, värmeisolerande sula. Skon fylls med stålkulor och ställs på en 150 °C het platta, omgiven av sand, i 30 minuter. Temperaturen inne i skon får stiga högst 22 grader. Efteråt granskas skon, och sulan får till exempel inte ha fått djupa sprickor eller släppt från ovandelen.

HRO, sula som tål kontaktvärme. En 300 °C het metallkropp pressas mot en bit av sulan i en minut. När biten svalnat böjs den runt en tunn stång. Sulan får varken smälta eller spricka.

HRO visar alltså att sulan tål en kort kontakt med något hett, inte att du kan stå på en het yta hur länge som helst. För jobb i kyla, läs mer i Skyddsskor för vintern.

Elegenskaper: antistatisk och delvis ledande

Skons elektriska motstånd mäts genom hela skon, från insidan ned till golvet. En antistatisk sko (A) ska klara provet både i torr och fuktig luft, eftersom fukt påverkar resultatet.

Innan provet förvaras skon i en vecka i torr luft. En antistatisk sko förvaras också en vecka i fuktig luft. Sedan fylls den med 4 kg små stålkulor, ställs på en kopparplatta och får 100 volt i en minut. Inläggssulan sitter kvar, precis som när du använder skon.

MärkningMotståndProvas efter
A, antistatiskMellan 100 kΩ och 1 000 MΩTorr och fuktig luft
C, delvis ledandeHögst 100 kΩTorr luft

En sko kan vara antistatisk eller delvis ledande, aldrig båda. Delvis ledande skor används där laddning måste ledas bort snabbt, till exempel vid hantering av sprängmedel.

Ingen av dem är elektriskt isolerande. De passar inte för arbete på spänningsförande installationer. ESD-skor för elektronik provas enligt en annan standard, och det läser du om i vår guide om ESD-skor.

Bärtestet: tre personer, inga nej

Innan en skyddssko blir godkänd provas den också av tre personer med olika fotstorlek. Alla måste svara ja på varje fråga, annars underkänns skon.

De tre går i fem minuter i normal takt, går upp och ned för en trappa och knäar och sätter sig på huk. Sedan svarar de på frågor:

  • Är insidan fri från sträva, vassa eller hårda partier som skaver?
  • Saknar skon detaljer som kan fastna eller få dig att snubbla, som spännen eller remmar?
  • Går förslutningen att justera ordentligt?
  • Fungerar det att gå, gå i trappor och knäa utan problem?

På skor med slitskydd på tån (SC) kontrolleras också att skyddet hindrar ovandelen från att nötas mot marken när du knäar. Skyddet nötprovas dessutom i maskin och ska klara 8 000 varv utan att det går hål.

Bärtestet är det enda provet där människor bedömer hur skon känns att bära. Det säger något viktigt: en skyddssko ska inte bara skydda, den ska gå att jobba i.

Det proven inte visar

Proven görs på nya skor i labb, under exakt samma förhållanden varje gång. Det gör att skor går att jämföra, men verkligheten på jobbet ser annorlunda ut.

  • Slitage. Greppet förändras när sulan slits, och sprickor eller en sula som släpper kan försämra skyddet. Kontrollera skorna regelbundet. När det är dags att byta läser du i Guide till skyddsskor.
  • Inläggssulan. Skon provas med sin egen inläggssula på plats. Byt därför bara till samma sula från tillverkaren.
  • Din arbetsplats. Inget prov efterliknar alla underlag och risker. Välj sko utifrån riskbedömningen av arbetsplatsen, inte bara utifrån märkningen.

Vanliga frågor

Vad betyder 200 joule på en skyddssko?

Tåhättan provas med ett slag på 200 joule, vilket motsvarar en vikt på 20 kg som faller ungefär en meter. Efter slaget måste tårna ha minst 12,5–15 mm utrymme kvar, beroende på storlek.

Hur mycket ska ett spiktrampskydd tåla?

Gränsen är 1 100 N, ungefär tyngden av 110 kg. För spiktrampskydd i metall och typ PS ska det krävas minst så mycket för att en standardiserad spik ska gå igenom. För typ PL får spiken inte gå igenom alls vid 1 100 N.

Hur testas vattentäta skyddsskor?

Skor märkta S6 och S7 provas som hel sko, antingen genom att en person går 100 längder i ett tråg med 3 cm vatten eller i en maskin som böjer skon i vatten i 80 minuter. Inget vatten får komma in. Standarden kallar det vattenbeständig (WR).

Vad är skillnaden mellan halkprovet och SR?

Alla skyddsskor halkprovas på kakel med tvållösning. SR betyder att skon också klarat provet med glycerin, som motsvarar oljiga och feta golv.

Hur kallt är CI-provet?

Skon står i en kylbox på −17 °C i 30 minuter. Temperaturen inne i skon får sjunka högst 10 grader.

Vilken temperatur klarar en HRO-sula?

HRO-sulan provas med en 300 °C het metallkropp i en minut och får varken smälta eller spricka. Det visar tålighet mot kort kontakt, inte mot lång tid på en het yta.

Finns det halkfria skyddsskor?

Nej, ingen sko är helt halkfri. Alla skyddsskor halkprovas på kakel med tvållösning, och skor märkta SR har klarat provet även med glycerin. Greppet förändras när sulan slits.

Vad är skillnaden mellan EN ISO 20345 och 20344?

EN ISO 20345 anger kraven en skyddssko måste klara, till exempel hur mycket utrymme tårna ska ha kvar efter slaget. ISO 20344 beskriver hur proven går till.

Behöver du hjälp att välja?

Hitta en återförsäljare nära dig som kan visa skorna.

Hitta återförsäljare
Symbol
Skydd
Krav
No items found.